English page Verkkosivu suomeksi

”Prioritera människors välmående i integrationsarbetet”

  • Folkhälsa
  • Välfärdspolitik
mar
2018
26

Att främja personers psykiska och fysiska välmående ska vara en av de viktigaste prioriteringarna i det nordiska integrationsarbetet. För att uppnå detta krävs ett helhetsomfattande tillvägagångssätt, konstateras i den nya publikationen State of the Nordic Region 2018 – Immigration and integration edition.

- Vi vet att flyktingstatus, fattigdom, bristfälligt boende, arbetslöshet, brist på sociala nätverk och språkbarriärer är bland de störta riskfaktorerna för dålig hälsa, konstaterar Nina Rehn-Mendoza, biträdande direktör vid Nordens välfärdscenter och en av rapportens skribenter.

Systematiska hälsokontroller

Enligt rapporten finns det bland annat ett behov för systematiska, omfattande hälsokontroller då immigranterna anländer till ett land.

- Det krävs flexibilitet av social- och hälsovårdstjänsterna för att kunna möta behoven bland de olika immigrantgrupperna. Personalen kan också behöva ytterligare utbildning gällande specifika frågor, exempelvis psykisk ohälsa bland immigranter, säger Rehn-Mendoza.

Studier om immigranters mentala hälsa uppvisar varierande resultat i Norden. I Sverige, Danmark och Norge pekar undersökningar på en högre förekomst av psykisk ohälsa bland immigranter än hos övriga befolkningen. I Finland har immigranter lägre risk för psykisk ohälsa än övriga befolkningen, en orsak kan vara den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland finländarna.

Längre livslängd bland immigranter

Siffror från Sverige, Finland och Danmark visar att immigranter, som kommer till Norden från områden utanför Europa, i medeltal har längre livslängd än nordborna.

- Dessa siffror kan kännas överraskande eftersom många immigranter kommer från länder som har klart lägre förväntad livslängd än i de nordiska länderna. Möjliga orsaker är bland annat att det är personer med bättre hälsa som har möjlighet att ta sig till ett annat land medan personer som är sjuka eller har funktionshinder stannar kvar. Immigranter har också i allmänhet sundare levnadsvanor än nordborna, bland annat dricker de mindre alkohol och äter mer frukt och grönsaker, berättar Rehn-Mendoza.

Hon lyfter fram behovet av mer forskning kring immigranters hälsa.

- Det finns väldigt få studier i Norden, om ens några, som fokuserar på immigranters olika bakgrund. Vi skulle bland annat behöva få en större förståelse för varför dödligheten bland immigranter är lägre än hos övriga befolkningen, säger Rehn-Mendoza.

State of the Nordic Region 2018 – Immigration and integration edition

Publikationen har producerats av Nordregio på uppdrag av Nordens välfärdscenter som en del av det nordiska integrationsprojektet.

Leende barn med mörkt, lockigt hår
Nina Rehn-Mendoza

Ansvarig

Nina Rehn-Mendoza

Ställföreträdande direktör, verksamhetsledare Finland

Mobil +46 73 535 80 92

.

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet